Mormor

För ett år sedan somnade min mormor in efter en lång tids sjukdom. I flera år hade hon alzheimers, säkert den värsta sjukdomen av dem alla. Jag försöker att undvika att tänka på mormor med sjukdomen och istället fokusera på mormor som frisk och glad, bakandes kanelbullar, berättandes historier från då hon var liten, bråk mellan mig och min syster om vem som skulle få ligga i mitten närmast henne i dubbelsängen, i vår lilla stuga vid tjärnen dit hon tog mig och min syster ibland, och jag tänker på mormor som alltid stod på verandan och vinkade oss hej då när vi skulle åka hem. Det är den mormor jag sparar i minnet!

Hon har det mycket bättre var hon än är, och om jag får gissa själv så är hon ute på en evig fjällsvandring!

 

Omogna mammor som inte kan ta hand om sina barn

Idag såg jag ett praktexempel på varför man inte ska skaffa barn innan man är mogen för det och verkligen känner att man kan klara av de mest grundläggande situationer och händelser.

Västerakuten, Frölunda Torg. Jag har just varit på två vårdcentraler i Mölndal för att hämta ut journaler och jag är nu på den sista vårdcentralen för att hämta ut ännu en journal innan jag kan åka hem och få en efterlängtad middag. När jag kommit in, tagit en nummerlapp och satt mig ner på min stol, som var den sista lediga då det var ganska mycket patienter idag, dröjer det inte lång tid förrän det börjar höras oljud från toaletterna. En ung, mörkhyad kvinna som gissningsvis är i början av 20-årsåldern kommer och säger på knacklig svenska att hennes barn låst in sig på toaletten. Hjälp kommer och snart kommer mamman med hennes två tvillingbarn som är i 3-4 årsåldern ut från toaletten.

Det tar ungefär två sekunder, sen är de där unga pojkarna precis överallt i hela väntrummet. De turas om att trycka på knappen som öppnar dörren, direkt dörren åker igen så är de där och öppnar igen. PANG säger de så ligger varenda leksak och alla kritor på golvet. En sköterska kommer ut och ber mamman att plocka upp leksaker då det är stor risk att någon kan snubbla på leksakerna då de ligger precis där det springer både patienter, läkare och sköterskor hela tiden. Mamman ser ut som att hon inte fattar vad hon säger trots att hon några få minuter tidigare bevisat att hon kunde svenska. Mamman börjar slött att plocka upp leksakerna, medan barnen fortsätter att leva rövare runt hela väntrummet.

Snart hörs också ett olidligt ljud, då ena ungen bestämt sig att dra iväg med det lilla bord som står placerat i väntrummet, vilket resulterar i ett riktigt högt ljud. Jag tappar hakan. Det gör resten av köande patienter också. Mamman tittar inte ens på det barnet, och heller inte på det andra barnet som frenetiskt står och trycker på dörröppnaren. Hon bryr sig inte. Ser ut som ett frågetecken.

- Men snälla nån! Kan du sätta dig ner med dina barn, jag kan inte prata med min patient här! säger en läkare som kommer utrusande från ett rum intill väntrummet. Mamman kollar på henne utan att säga ett ord och lika slött och oengagerat slutar hon plocka upp de leksaker som ligger utspridda runt golvet och försöker få tag i ungarna. Inga försök att låta barsk görs utan hon nästintill viskar åt barnen att sluta/komma och sätta sig.

Barnen lyder absolut inte, utan fortsätter. Snart har en unge slängt en kloss långt bort i korridoren där behandlingsrummen ligger, och den andra sitter och kastar kritor åt ett annat håll där det sitter patienter med hakan nere vid fötterna. Mamman står och tittar på med hängande armar. Snart har hon långsamt plockat ihop hälften av leksakerna i en låda, som hon ställer på det bord som ena ungen tidigare dragit runt lokalen. En minut går och snart har ungarna dragit ner den lådan med ännu en gigantisk smäll. En patient får nog och går och säger till personalen (lite knäppt att hon inte sa till kvinnan personligen om hon nu skulle säga till?) men det leder inte till något annat än att ungarna fortsätter sprida leksaker runt sig, trycka på dörröppnaren, ta en nummerlapp från en patient (vilket resulterar i "naww va gulliiigt" och en leende mamma).

Jag vet inte hur länge jag satt i det där väntrummet, kanske 30 minuter, men inte en endaste gång gjorde mamman ett försök till att säga åt sina snorungar att sätta sig ner och sluta busa. Hon log, skrattade, lekte med barnen, hängde med armarna, gick åt annat håll - hon var totalt obrydd. Jag vill inte ens föreställa mig hur det såg ut när de fick komma in till läkaren... Jag vill ännu mindre veta hur de där två pojkarna kommer vara om 5-10-15 år.

Vad jag vill få ut är att det här är ett jävligt bra exempel till varför man ska tänka både en och två gånger innan man skaffar barn. Jag har inga barn och är inte ens sugen på det, men jag kan utan erfarenhet säga att man inte kan låta sina ungar göra precis hur som helst, i synnerhet inte när man är på en akutmottagning där folk sitter och är sjuka! Vet man inte att man måste sätta gränser, att man måste sätta ner foten och säga åt sina barn när de går för långt, då kanske man ska använda kondom eller överväga bortadoption. Jag kan givetvis också säga - utan erfarenhet - att det måste vara jättejobbigt att vara mamma och speciellt till två tvillingpojkar i trotsåldern, men måste man inte då vara EXTRA noga med att säga ifrån? Det fungerar inte att stå och hänga med armarna och se ut som man inte fattar ett skit vilket hon uppenbarligen inte gjorde.

Snacka om att tonårsmorsor borde visa den där scenen som avskräckande exempel ifall de tycker att sina 15-åriga döttrar är lite för unga för att producera barn. Efter det där känner jag i princip att jag vill sterilisera mig.

 

Sån är jag

Herregud, bara långa inlägg sen jag kom hem. Men jag måste bara fortsätta på horoskopgrejen från igår. Detta är ett mindre utdrag från en bok som handlar om mitt stjärntecken - Fiskarna. Så vill ni veta hur jag är kan ni ju kolla in detta nedan. Seriöst, allt i boken stämmer in, detta är bara ett axplock! Läskigt faktiskt.

FISKARNA

Passar bäst med: Kräftan och Skorpionen
Goda egenskaper: Omtänksam, god lyssnare, kärleksfull, livlig fantasi
Dåliga egenskaper: Kluven, passiv, krävande och bekräftelsebehov
Intressen: Andlighet, romantik, hemmet och konst

Karaktärsdrag: Motsägelsefull

 

Känslig, sensitiv, romantisk och intutiva. Alltid på de svagas sida. Fantasifull och full av kreativitet. Fisken har förmåga att se vad de vill se och fly från den svåra verkligheten. Bygger gärna upp en fantasi och lever i den. Svårt att agera, kan uppfattas som handlingsförlamad, opraktisk och ibland lat.


Empatiska, har lätt att känna sig in i andras situationer och problem. Är en god lyssnare som behöver känna att de finns till för andra för att livet ska kännas meningsfullt. Utgångspunkten är att världen är hård, inte bara för en själv, utan mot alla. Tycker om att hjälpa och lätta på andras bördor.

Kan även ses som pessimister som vill ha medlidande och är lättkränkta.


Konst, musik, teater och dans är fiskens intressen. Gillar inte idrott!

Blek hud, fritt hängtande frisyr eller mycket avancerade uppsättningar, milda ögon, nedåtgående linje vid ögonfrån. Det är sällan fiskar har stora näsor. Klär sig i mjuka material och folkloristiskt.


Bär gärna iögonfallande skor och står med fötterna i kors. Extremt mottaglig för zonterapi.


Fisken kan också ha låg självkänsla och vara kluven.


Arbetet är en verklighetsflykt för fisken. Hon tar sig mycket tid till att drömma i skolan och har kanske svårt att fullfölja sin skolgång. Får hon inte känna uppskattning eller om hon blir retad kan hon tappa suget och ge sig av. Hon vill helst fly från skolan.


Hon vill ligga steget före plågoandarna som kanske inte ens finns, hon tänker ut scenarion och inbillar sig negativa saker utan att veta om det är sant, men förlita sig på sina fantasier. I lärarnas ögon är fisken ofta ouppmärksam, lat, veliga och opraktiska. Rutin och enformighet är tråkigt. Hon flyr hellre iväg med fantasin...


Musik, litteratur, teckning och uppsatser är hennes favoritämnen. Hon vill inte tävla vare sig mot sig själv eller mot andra, och har svårt att hävda sig.Religion är också ett ämne hon kan gilla då fiskar ofta är intresserade av andliga frågor.


Men studier går bra, hon vill inte skämmas om det inte går bra på en tenta och gör därför bra ifrån sig. Hon har svårt att besluta om sin framtid, det är ett stort steg som tar tid! Men det brukar lösa sig med hennes sällsynta charm och begåvning.


Fisken blir ofta musiker, skådespelare eller konstnär. Med hjälp av det estetiska kan hon fly verkligheten och måla upp sin egen fantasivärld


Hon passar dock inte in i affärsvärlden. Hon har svårt att fatta beslut och roas helt enkelt inte av affärer, de är uttråkade och oförstående. Press och konkurrens passar inte deras kynne, där fantasin, känslan och intutionen är mer värt än rationellt tänkande. Hon måste få verka i fred, lugn och ro i liten skala.


Fisken är ingen bra chef. Oroar sig mycket, har svårt att fatta beslut, vill att alla ska vara nöjda. Som medarbetare är hon flexibel, samarbetar lätt med de hon har nytta av...


Trivs fisken på sitt arbete kan hon vara en riktig tillgång. Hon är väldigt sympatisk och hängiven. Fiskarnas benägenhet att göra sig själva till offer är ingen bra tillgång i arbetslivet.


Hon kan bo på landsbygden eller i storstan, det allra viktigaste är att hon har en egen vrå. Hon bor gärna nära vattnet, kanske vid kusten. Kanske är hon med i hembygdsföreningen eller andra grupper som syftar till en bättre hemmiljö.


Hemmet är en fristad, där man ska kunna koppla av. Det måste vara harmoniskt och privat, annars förlorar det sin funktion. Romantisk inredning förekommer. Hon har det varken ostökigt eller städat, men var sak har sin plats. Himmelssäng, sammetsdraperier, tjocka mattor (för hennes känsliga fötter!), nostalgiskt och romantiskt, blomsterarrangemang är saker man kan hitta i fiskens hem.


Hon handlar gärna begagnat och rustar upp efter egen förmåga och stil. Att sköta hushåll kan vara kaotiskt.
Allt går att lösa på sitt sätt.


Gästfriheten är stor i fiskens hem, hon har svårt att säga nej. Kanske har hon en inneboende hon egentligen inte vill ha, eller oönskade middagsgäster. Hon måste minnas att det är ok att säga nej!


Hon håller på med avancerat dagdrömmeri. Övriga intressen är att baka, sticka, virka och snickra. Hon kanske är aktiv i en kyrklig eller andlig förening där man har förståelse för varandra. Hon gillar att fiska (!) - lugnt och avkopplande samtidigt som det är viktigt för henne att vara nära vattnet.


Att skapa är viktigt och hon är försiktig. Måleri, keramik och poesi kan hon också syssla med eftersom det kräver en lätt hand. Som författare är fisken ovanlig, speciell och skandalös.


På TV gillar hon romantiska filmer, såpoperor, pjäser och komik.


Hon kan ha ofantliga förväntningar om vad som ska hända men så händer det inte...


Hon är väldigt godtrogen och dålig på att pruta.


Hon kan äta nästan vad som helst utan att bli sjuk, men fisken har en förmåga att bli överviktig eller svälta sig av självmedlidande. Hon har svårt att följa bantningskurer och tröstäter ofta för att de har tråkigt. De måste arbeta hårt med sin vikt och lära sig mycket om kost och näringslära, men också övertyga sig själv varje dag att de ska gå ner i vikt (ifall de vill eller måste!)


Balett eller en personlig tränare kan vara bra träning för fisken. Hon är mästare på att bedra sig själv och skulle må bra av att skriva matdagbok. Många fiskar är alkoholister eller narkomaner, saker som får dem att fly.


Hon blir lätt förälskad, inte minst "kär i kärleken". Starkt behov av att känna sig behövd. Har hon en partner blir denne satt på en piedestal. Fisken blir snabbt förälskad men även snabbt besvikna, vilket leder till många kärlekshistorier. Pågrund av sin kluvenhet är det svårt att få hållbara förhållanden, fisken är väldigt oförutsägbar.


Hon älskar drama, att släppa taget om allt och låta de starka känslorna styra. Hon är ej drivande i romanser men låter sig gärna svepas med och förföras. De faller för driftiga och livliga människor som skapar tempo, ger beskydd och tar intiativ.


Fisken är det minst aggresiva stjärntecknet, men lyckas ändå ha affärer. Spelar ofta svårfångad, flörtar men driver inte handlingen framåt. Goda chanser till att njuta sexuellt! De är bra sängkamrater och har ett behov att behaga.


De har en passiv roll och underkastar sig ofta. Ständiga känslosvall och upphetsning är viktigt. Om de gifter sig är de trogna! De är alltid lojala men ouppmärksamhet kan leda till otrohet.


Innersta längtan är att älska helt och fullt ut. Men dålig självkänsla är i vägen för mogna förhållanden och hon måste lära sig attt älska sig själv. Om hon lär sig det finns det goda förutsättningar för att möta äkta, djup kärlek.

 

personlighet

Gjorde ett personlighetstest här och det är ju fan creepy att allt stämmer in. Förutom att jag nog absolut inte skulle vilja bli präst. Haha.

Din personlighetstyp:

Tystlåtna, idealistiska tänkare. Vill tjäna mänskligheten. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Extremt lojala. Flexibla och avslappnade så länge de inte upplever att någon av deras grundläggande värderingar hotas. Oftast begåvade skribenter. Kvicktänkta, med förmåga att se nya möjligheter. Vill förstå och hjälpa andra.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Skribenter, artister, personalvetare, socialarbetare, svensklärare, bildlärare, förskole- och dagispersonal, präster, psykologer, forskare, fritidspolitiker, redaktörer, studievägledare, journalister, religionslärare.

Det är ungefär som med stjärntecken och sånt - i princip allt vad Fiskarna står för stämmer in på mig.

Tror ni på horoskop och liknande?

 

Min hund är ingen jävla accessoar.

Magknipen tar över då jag kollar på kommentarerna i detta inlägg. Majoriteten tycker att hon e skiiiitagullig och en tjej vill till och med att jag ska visa upp en bild på min hund i hennes Louis Vuitton-tröja som hon hade på en fest förra helgen. Seriöst? 1. Äger inget från LV, varken äkta eller fejk 2. Är det en kompis eller ett djur vi pratar om?

Ja, visst är hon supergullig. Hon är också gullig så vi skrattar oss harmynta då hon ser det där rosa luddet komma fram, och springer gärna och gömmer sig under sängen. Sen när den där groteska jackan är på skrattar vi ännu högre och Siri trippar på som om hon inte gjort annat, det är väl bara själva steget att ta på sig jackan som är oerhört pinsamt. Vi brukar klä på hennes mamma Carmen i samma jacka och hon blir som förstelnad, kan inte ta ett enda steg utan står bara helt stilla och ser ut som om hon sålt smöret och tappat pengarna.

Vi har tre hundar just nu, eller 2,5 kan man säga då den enda far och flänger lite hur som helst, egentligen är Siris mamma Carmen inte vår hund men hon är hos oss väldigt ofta. Då alla hundar är trimraser - enkelt förklarat så måste man ta bort hår ifrån dem - så kan det bli fasligt kallt på vintern, i synnerhet då det är -30c uppe i norrland. Då har de fräcka små täcken som inte alls liknar den rosa fluffiga jacka som jag fotade Siri i, utan ett fodrat täcke utan ben, som hundarna faktiskt kan röra sig i.

För någon vecka sedan ramlade jag över en chihuahuakennel's hemsida och kollade in gästboken. Flertalet tjejer (gissningsvis inte äldre än 15 år) hade skrivit kommentarer som "Åh! Vad söta hundar. Vad kostar dom? Jag vill ha en!" och vilken klok person som helst kan ju gissa intelligensnivån hos dessa personer. Ska man köpa en hund går man inte in till uppfödarens gästbok och frågar vad hunden kostar. Vad många inte verkar förstå är att man inte köper en hund för att den är gullig, det är inte direkt en sällsynt anledning till hundköp. Jag exempelvis tycker att mopsar & boxrar är jättefina & söta, men skulle inte vilja ha en pga de hälsoproblem man då ofta stöter på (och eftersom en boxer kräver så helvetes mycket aktivitet). En hund kräver mer än att man tycker att den är gullig.

Så en kortfattad förtydling: vi köpte inte våra hundar för att de var gulliga eller för att vi såg chansen att köpa massa söta, rosa kläder till dem. Jag skulle aldrig köpa en hund av den anledningen heller. Jag klär ut Siri i den där rosa jackan för att skratta några minuter, och tro nu inte att det är en gång i veckan utan snarare en gång i halvåret då vi råkar hitta den där jackan. Att jag skrev "accessoar" är för att vår andra hund Urax en gång blivit kallad för det och vi brukar skämta om det, eftersom de inte alls är accessoarer utan håriga små familjemedlemmar.

Jag hoppas innerligt att de 20-tal personer som kommenterat "åh guuu va söööt" inte alls läst texten utan enbart kollat på bilderna. Jag brukar vara emot sånt, men i just det här fallet hoppas jag det. Om ni skulle ha läst texten och ändå skrivit "asså guuud så söööt huuund" så hoppas jag att ni aldrig någonsin i världshistorien blir hundägare utan att ha läst 20 hundböcker och fått lite hundpsykologi och hundvett inpräntat innanför skallbenet först.

Och dessutom - en eloge till de få personer som reagerade och undrade vad fan jag var för idiot, tråkigt dock att vissa ska fortsätta tycka att jag är dum i huvudet även fast jag berättat hur läget ligger till. Givetvis ett plus till de få personer som kunde förstå utifrån mitt övriga innehåll i bloggen kombinerat med det där inlägget, att det var ren och skär bluff. Det är min blogg ni är inne på, inte Kissies eller Bajsies. Ironi är lite av min grej, skittråkigt att många inte förstår det. Absolut, det finns många som skulle kunna skriva ett sådant inlägg på fullaste allvar, men snälla - nästa gång kan ni läsa mer än bara det inlägget för att sedan avgöra om det är skämt eller allvar.

Men grattis till Siri - hon ÄLSKAR faktiskt uppmärksamhet och vi brukar kalla henne för lilla slampan, då hon smälter så fort hon ser en människa och blir störtförälskad i alla hon träffar på. Hon skulle bara veta vilken uppmärksamhet hon fått nu, hon skulle ge er pussar (efter att hon tvättat sig själv i röven) tills ni svimmade!

  
  
  
Lite blandade bilder på Siri, Urax, Carmen också kompis-Nova.
 

Den skönhet vi missar

Fick ett väldigt intressant mail av mamma.



Washington DC, en tunnelbanestation en kall januarimorgon 2007.
En man med violin spelar Bach i en timme. Under den timmen passerar ca 2000 personer.


Efter 3 min spelande uppmärksammar en medelålders man musikanten och drar ned tempot i sina steg. Han stannar några sekunder och fortsätter sedan vidare.

Efter 4 min:
Violinisten får sin första dollar. En kvinna kastar myntet i hans hatt utan att stanna.

Efter ca 6 min:
En yngre man lutar sig mot staketet och lyssnar en stund, men tittar snart på klockan och går vidare.

Efter 10 min:
Ett barn i 3-årsåldern stannar, men modern drar honom vidare. (Flera barn stannade men blev utan undantag omgående ivägsläpade av sina föräldrar)

Efter 45 min:
Violinisten har spelat oavbrutet. Endast 6 personer har stannat för att lyssna en kort stund.
Ett 20-tal personer har lagt pengar i hans hatt, men de flesta utan att sakta in. Violinisten fick ihop 32 dollar sammanlagt.


Efter 1 h:

Musikanten slutar att spela och det blir tyst. Ingen lägger märke till att han slutar, ingen applåderar.


Sanningen:

Musikanten som spelade är Joshua Bell, en av världens främsta nu levande violinister och musiker. Han spelade några av Bachs mest krävande stycken på en violin värd 3,5 milj dollar.

Två dagar tidigare spelade Joshua Bell för utsålda hus i Boston, biljetterna kostade i genomsnitt 100 dollar.

Detta är en sann historia. Joshua Bells inkognitospelning på T-banestationen organiserades av Washington Post, detta som en del av ett sociologiskt experiment om perception, smak och människors prioriteringar.

Man ställer frågan: Lägger vi överhuvudtaget märke till skönheten i en vardaglig miljö vid en opassande tidpunkt? Stannar vi till för att uppskatta skönheten? Känner vi igen en talang i ett oväntat sammanhang? Hur många av oss går på fina koncerter och betalar dyra pengar för något vi inte har vett att uppskatta?

En slutsats i mängden:
Om vi inte väljer att stanna till när en av världens bästa musiker spelar några av världens bästa stycken på ett av världens finaste instrument… HUR MYCKET ANNAT GÅR VI INTE MISTE OM?

 

20 månader

Igår dvs lördag den 27 februari så hade jag och M varit tillsammans i 20 jävla månader. Haha. Och dagen till ära vaknade jag i panik och undrade vart min käre pojkvän befann sig, han satt och åt frukost i köket och det var verkligen en lättnad. Drömde nämligen att han hade en till tjej - superspinkig, blek, rött hår, glasögon, allmänt ful - som skulle dela honom med mig. För hon skulle köpa ett till täcke, sa hon. Och hon skulle ställa tillbaks sängen som den var förut, sa hon. Vadan detta, då? Jo, jag har börjat sno täcket av Mathias typ varje natt så han får ligga och huttra som en liten valp. Sen tyckte han också att jag ställt sängen konstigt och att det kändes annorlunda (jag gav mig på en halvhjärtat möblering och orkade inte ställa tillbaks då jag såg att det inte vart så bra).

Första gången jag träffade denne man, satt jag på en trottoar utanför Keybar. Han var full och då jag bodde i huset bredvid kunde jag lika gärna gå ner då han väl var i stan. Vi skulle bara säga hej efter några veckors (månaders?) msnsamtal, då jag lovat han en plats i min bil till Dreamhack någon månad senare. Sen kan vi hoppa tiden mellan det men vi höll kontakten såpass mycket att han en dag kläckte ur sig att han var kär i mig och jag fattade ingenting men jag hade innerst inne gått och varit smygkär i han också. Så vi beslöt oss för att träffas och ha en 'riktig dejt' som ännu inte blivit av mig veterligen. Det var dock ganska segt eftersom jag var lite osäker på denne man som på den gamla tiden var en riktig jävla player kan ni tro, men så kom jag på hans 20-årsfest där alla hans släktingar & kompisar var (jag hinkade i mig en liter vin innan av ren nervosititet - blev bjuden på shottar där - spydde som en gris bland annat på pendeln i en liten soppåse i samma veva som en tjej frågat "men guu erree inte du som skriver för gp?") och bestämde oss för att vi blev tillsammans en vecka innan det.

Då vet ni den avkortade historien, hade jag dragit alla detaljer hade ni förstått varför jag är grymt förvånad över att idag ha varit tillsammans med denne herre i 20 månader. Fantastiskt hur livet kan ta sina vändningar i synnerhet då jag inte trodde att jag var en förhållandeperson och hade klargjort för mina girlies att HAN är då den SISTA jag skulle bli ihop med. Haha.

Och det här var nog det enda och längsta inlägg jag skrivit om såna personliga saker, jag har fått höra "varför skriver du aldrig om han" men varför ska jag dela med mig fullständigt av mitt privatliv till okända läsare kan man fråga sig? Är folk så nyfikna att ni vill höra alla detaljer om hur jag brukar filma han när han sover för att bevisa att han pratar i sömn & snarkar eller skriva såhär långa inlägg om hur stora muskler min snygga karl har? Don't get the point liksom. 

I alla fall. Puss på dig fining!

 

Göteborg och snö

Några finfina självupplevda exempel på snö och Göteborg:

1: när jag går till spårvagnen så promenerar jag på en helt vanlig gångstig/cykelbana som är raklång och ja, vanlig. Denna var plogad, tills jag kom till mitten av denna långa bana! Där hade plogaren bestämt sig för att dumpa en hög med snö, vilket resulterade i att det var som ett miniberg där det fanns två små myrstigar att gå på... ?!?!?!?

2: Snöhögar, de kan man ju lägga vart som helst. Står det en cykel i vägen? Inga problem. Barn som leker? Inga problem. Mitt på Linnegatan? Inga problem. I en KORSNING så det skymmer all sikt för bilister? Inga problem. Utanför min skola var det bästa exempel och jag har gjort en ritning så att mina (norrländska) läsare har nåt att garva sig harmynta åt (inte åt mina paintskills, utan över den utomordentligt kloka parkering av en stor snöhög)



Det röda är en snöhög. Man ba VA? Hur smart är det att bygga snöhög där, egentligen? Vad tänkte plogbilen på? Vet han vad snö är och kan han förstå konsekvenserna av att placera en snöhög mitt i en korsning nån gång ens?

3: intelligensen har uppenbarligen inte nått södra Sverige, för man bygger sina hus PLATTA här. När det kommer lite pudersnö och idrottshallar och liknande rasar ihop är folk som livrädda, skolor får stänga och det blir allmän kalabalik. Och folk oroar sig då och önskar sig plusgrader mer än allt? Vet ni hur det kommer gå, nu idag då det är +4,4c och det väntas MINUSGRADER? Ja, snön SMÄLTER och blir till slask. Så långt är ni med? Men senare i helgen då detta fryser på, vad blir det då? Det blir IS! IS ÄR TYNGRE ÄN PUDERSNÖ! Slask är OCKSÅ tyngre än snö, kolla ett bra exempel här; http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.321296-hus-utrymt-efter-rasrisk haha visst bliiir man lite full i skratt!?

4: Bilister ute på vägarna. Stupid, stupid, stupid. Även jag utan körkort fattar väl att man anpassar hastighet efter väder? Precis som att man tar på sig en varm jacka då det är kallt. Det har inte Västsveriges befolkning förstått.

5: fastighetsägare kommer ha stora problem, inte bara med att hus rasar ihop utan för att snö/istappar rasar från taken. Dessa är potentiella mordvapen/grov misshandelvapen men de flesta verkar tycka att nämen det är okej bara jag sätter upp en skylt. DET-ÄR-INTE-OKEJ! Sen vet heller inte många fastighetsägare (läs: min) att man bör underhålla sina områden. Har man trappor, som enda möjlighet att kunna gå och rasta hundarna, så bör man skotta/salta/sanda dessa trappor. Det är mordvapen, de där trapporna också. Nu då det töat-frysit-töat så är det en isbana ner för trappen. Smart återigen.

6: Nu har jag TVÅ gånger tryckt på "ändra" för att lägga till en sjätte punkt. Men också två gånger har jag glömt bort var det var, på sisådär 10 sekunder. Så jag återkommer. När jag kommit på vad det var.

Listan kanske fylls på, hade kunnat fortsätta länge egentligen


En gratis blogg från Devote.se. Starta en blogg du också.  http://www.linneah.devote.se